Med kompostpåsen i högsta hugg. Som bonus fick hon ansvara för nyckelbrickan oxå. Högvaluta hos syskonen, som enligt rättfärdigt system delar denna tingest mellan sig.(Med ett litet surrande ljud och en blinkning kan den öppna alla soprumsdörrar, tvättstuga, torkrum, källarporten, OCH den öppnar porten till trappuppgången när den ÄR LÅST då man kommer hem så sent som EFTER NIO på KVÄLLEN!) Det är allvarliga grejer det här, som kräver denna allvarliga min Liten har iklätt sig.

 Klart vi räddar världen. Det är det lilla vi gör, som det heter. Detta blir dagens insats. Barnen hänger på. Och som de så nöjt konstaterade; visst promenerar vi in till stan? Vi har ju ingen bil, så vi är väldigt snälla mot naturen. Jajjamensan, det är så man får se det: trött blir man, tid tar det, och inte tar vi oss så långt heller -men miljövänligt är det!

  Dagens skörd.Lön för mödan, men minner också om att sommaren går mot sitt slut. Skulle behöva 2 månader till. Minst.

Ännu en dag till ända. Reflekterar över allt jag ser, säger, och gör. Vad fint det är att ha vänner. På alla plan. Fint att få, fint att ge.

Kära far räddar min kolonilott. Han klipper gräs och snickrar, ser till att jag kommer ikapp. Mycket kärlek där.

Vän kommer på besök framåt kvällen. Har med sig frukt och glass. Samtal på samtal, timmen blir sen. Bara samförstånd och delande. Tack för den fina kvällen, skönt att ha dig här.

Vi var i skogen idag, jag och "storasysters" barn. När vi kom tillbaka var middagen framdukad, nya gummistövlar och badrock fick vi med oss hem.

"-Innan du köper nåt, kolla med mig först, kanhända har jag det i någon låda". Mätta magar och ett glatt humör, och uppskattning som får oss att växa.

Sitter här i kvällen och hör sonen skratta inifrån sitt rum tillsammans med bästa polaren. Små pusselbitar som får mig att må bra.

http://www.youtube.com/watch?v=4-D9Uvlw1wQ&feature=related

Underbara Israel Vibration som ger kraft och mod. Kan fortfarande sörja att jag var "för liten" att åka till Skärblacka och se deras konsert en gång för länge sedan.http://www.youtube.com/watch?v=2uXmbY-C7vI&feature=related

Har just sträckläst evailivsrummet.wordpress.com. Det är med andan i halsen och med bultande hjärta jag funderar över sakernas tillstånd. Kommer det alltid vara så här? Och hur började det hela?Det är inte bara paranoia. När vi någon gång glömmer, viftar bort eller rycker på axlarna, ursäktar -läs då vad eva har att säga. Få vatten på din kvarn, ta inte vatten över huvudet.

Upp till kamp.

Jag o jag, I&I, det stora och det lilla jaget. Människan och Jah. En av allt som blir helheten. Från kraften har allting utgått, i allt som lever finns en bit av den kraften. Vi är alla del av begynnelsen och slutet. Eftersom att vi tillhör det stora, kan ingen få oss att verka små. Vi är alla samma,sprungna ur ett stoff.

Jah RasTafarI.

 Marknaden på Urkult kunde erbjuda det mesta. Dock fick jag ingen klarhet i vad detta tokröka egentligen innebar.Blir du tokig av att röka detta? Är det märket på rökan/tillverkarens namn?Refererar det till ett annat anslag längre bort där det är Tok-rea? Strykande åtgång var det dock, första rundan var korgen full, på tillbakavägen fanns endast ett paket kvar. Så nåt tok var det. Nåja, festivalen är ju över för i år så det är kanske dags att släppa det där nu...fast lite undrar jag fortfarande.

Håhå-jaja, så blev det ju åtminstone ett värt-att-veta-inlägg idag oxå.