Ännu en dag till ända. Reflekterar över allt jag ser, säger, och gör. Vad fint det är att ha vänner. På alla plan. Fint att få, fint att ge.

Kära far räddar min kolonilott. Han klipper gräs och snickrar, ser till att jag kommer ikapp. Mycket kärlek där.

Vän kommer på besök framåt kvällen. Har med sig frukt och glass. Samtal på samtal, timmen blir sen. Bara samförstånd och delande. Tack för den fina kvällen, skönt att ha dig här.

Vi var i skogen idag, jag och "storasysters" barn. När vi kom tillbaka var middagen framdukad, nya gummistövlar och badrock fick vi med oss hem.

"-Innan du köper nåt, kolla med mig först, kanhända har jag det i någon låda". Mätta magar och ett glatt humör, och uppskattning som får oss att växa.

Sitter här i kvällen och hör sonen skratta inifrån sitt rum tillsammans med bästa polaren. Små pusselbitar som får mig att må bra.

 

Calle

18 augusti 2011 09:00

Låter fint, ja nästan magiskt. Att bara vara; i sig själv, med vänner, hemma och i världen.
Det räcker gott så.
Kram!

http://calleism.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Med kompostpåsen i högsta hugg. Som bonus fick hon ansvara för nyckelbrickan oxå. Högvaluta hos syskonen, som enligt rättfärdigt system delar denna tingest mellan sig.(Med ett litet surrande ljud och en blinkning kan den öppna alla soprumsdörrar...

 Klart vi räddar världen. Det är det lilla vi gör, som det heter. Detta blir dagens insats. Barnen hänger på. Och som de så nöjt konstaterade; visst promenerar vi in till stan? Vi har ju ingen bil, så vi är väldigt snälla mot naturen. Jajjamensan,...

  Dagens skörd.Lön för mödan, men minner också om att sommaren går mot sitt slut. Skulle behöva 2 månader till. Minst. ...

http://www.youtube.com/watch?v=4-D9Uvlw1wQ&feature=related Underbara Israel Vibration som ger kraft och mod. Kan fortfarande sörja att jag var "för liten" att åka till Skärblacka och se deras konsert en gång för länge sedan.http://www.youtube.com/w...

Har just sträckläst evailivsrummet.wordpress.com. Det är med andan i halsen och med bultande hjärta jag funderar över sakernas tillstånd. Kommer det alltid vara så här? Och hur började det hela?Det är inte bara paranoia. När vi någon gång glömmer, vi...